Jag älskar verkligen mina barn, dom är fantastiska och helt underbara. Tänk om varje människa fick uppleva så mycket kärlek tillsammans med en partner, den kärleken är fantastisk. Att älska någon är inte lätt, det är ett ord som missbrukas. Vad är riktig kärlek egentligen?
Efter att min bror gick bort förra året så har jag verkligen förstått att det är riktiga vänner som verkligen betyder något, människor som vill finnas där och som vill hjälpa. Du är saknad Conny <3
Jag är mån om att ta vara på dom människor som faktiskt bryr sig om mig och ser det positiva. Blir glad och varm i hjärtat över att jag har sådana vänner i min omgivning.
Usch, vad jag tycker att vissa saker är jobbiga, saker som för andra säkert är "piece of cake" men jag har så svårt att släppa greppet. Varför är jag så rädd för att göra fel och misslyckas när jag innerst inne vet att jag är bra och lyckas med det jag tar för mig. Vill jag något så når jag dit. Fel gör alla, man är inte mer än människa...
Normal!? Vad är normal? Folk pratar om att han/hon är annorlunda, men själva är dom normala. Hur definierar man ordet normalt och vad är onormalt. Hur är man då?
Ja ja, idag har jag iallafall träffat helt fantastiska människor, har ätit lunch med min omtänksamma vän Tanja och hennes Daniel. Fikat vid statshuset och bara myst och pratat, hon har ett hjärta av guld och lyssnar och bryr sig och det bästa är att hon är ärlig, alltid ärliga och raka svar.
En vän som alltid finns där, oavsett vad :)
Mys vid vattet :)
Sen träffade jag en annan underbar människa som alltid får mig att tänka efter hur jag kan bli så mycket bättre och utvecklas och nå mina mål i livet. Jag mår bra med dessa människor omkring mig, ingen som drar ner mig utan ärliga och raka människor som vill mig det bästa.
Det finns en handfull skara av personer som får mig att må sådär extra bra, människor som hjälper istället för att stjälpa. Smarta människor som vet och förstår. Jag gillar det och mår bra då.
Jag har några små mål framöver och ett av dom kommer jag att påbörja i höst, en annan sak som jag gärna vill ta upp igen är min dans. Har ju haft ett långt uppehåll men nu så är det slut på det och i september börjar jag dansa igen. Jag ska ta upp den dansen som jag ä duktig på , streetjazz. Jag älskar verkligen att dansa, då jag får släppa alla spänningar i kroppen och bara vara, inte behöva tänka. Träna och dansa i kombination är underbart. Så nu har jag två härliga saker att se fram emot under hösten. Vi börjar där så får vi se vart vi landar, än är jag inte färdig.
Min lilla Minoe och min lilla Neo älskar också att dansa och vi ska gå på minidans tillsammans där man sjunger och dansar ihop. Julian har sin fotboll som han brinner för och Liam ska nu i höst börja på knatteskutt, där han under en termin provar på lekfulla idrottsaktiviteter och samtidigt jobbar med den motoriska inlärningen. Eftersom att en förälder får vara med så passar detta Liam perfekt, vi kan anpassa varje tillfället efter hur mycket han orkar och vill, för allt ska vara på hans nivå och det ska vara roligt.
Jag ser positivt på detta och vi måste våga för att vinna, skulle vi misslyckas så ger vi inte upp för det. Utan tänk på det som är bra och förstärk det. Alla har styrkor och svagheter, det är just styrkorna som vi ska ta vara på och lyfta fram. Ett barn ska känna sig älskad och omtyckt, lära sig rätt och fel och veta hur man uppför sig i olika situationer. Förstärker man barns styrkor och lyfter fram dom så får vi barn med en bra självkänsla, barn som tror på sig själva och som vet om att dom är bra på det dom gör. Barn som vågar vara barn.
Det slog mig precis nu att... jag är verkligen en bra tjej... en tjej som visserligen tvivlar mycket och tror att alla andra är så jäkla mycket bättre... men... jag har så mycket att ge och visa... och jag är en bra människa...
Godnatt alla solstollar där ute ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar