Vad gör man?

Idag har det varit en rolig dag för barnen, jag, Neo och Minoe har med Lena och alla barn varit på Kaatach idag. Det är ett stort lekland med bla elbilar som man får köra. Väldigt uppskattat av barnen. Så idag har det lekts affär, byggts med klossar, åkt bilar och massa annat skoj.Det är så kul för mitt i allt stoj där ljudnivån är på topp, som det alltid är på lekland så ligger det 10 barn och sover gott.
Det har varit en intensiv dag, solen ligger på precis vid leklandet och det blir så varmt och instängt. Toppade det hela med lite städning efter middagen så nu är jag lite trött faktiskt.

 Matdags och massa stoj :)

Sen är det dags att sova lite middag :)


Liam har varit med morfar och sovit halva dagen, han är så låg. Har inte ätit något och druckit dåligt. Han och Julian har tittar på film och myst och nu sover prinsarna. Han är inte alls pigg...

Imorgon är det dags för autistcenter :) ska bli såå skönt samtidigt som det är lite läskigt. Har egentligen ingen aning om vad som väntar oss framöver. Idag har jag känt mig som en misslyckad mamma, kunde jag gjort något annorlunda? Att Liam har svårigheter, en diagnos. Allt känns som ett enda stort misslyckande, en sorg i hjärtat. Tror min "chock" börjar att lägga sig och jag börjar förstå att min son faktiskt inte är som alla andra. Att han har ett funktionshinder, det är en stor sorg och jag oroar mig varje dag, varje natt. Sover ganska oroligt just nu. Försöker hålla humöret, men jag känner att jag är skör och väldigt mottaglig just nu. Känner mig ledsen då jag faktiskt bär på en stor sorg. Ingen vill ha svårigheter och vara annorlunda, man vill passa in och vara "en" i gruppen/gänget, inte utanför. Det är så lätt att få den där stämpeln att vara den som bråkar och förstör,den som aldrig får vara med. Skolans "värsting"!

Finaste pojkarna ;)

Jag var på utvecklingssamtal i morse med Julian. Julian går i en 6-års verksamhet, dom är 54 barn fördelade på tre grupper, 14 tjejer och 50 killar. Han har inga problem på lektionerna, han jobbar på men byter aktivitet när det blir jobbigt eller svårt. Han är ganska pratig och lyssnar inte alltid på sina lärare. Sen han började på 6-års så har det varit en del konflikter med kompisar men det har nu blivit "lite bättre", numera så så slår han sina kompisar oprovocerat istället. Jag fick reda på detta häromdagen, och då nästan ett helt läsår gått. Så nu ska jag ha ett möte i nästa vecka med hans lärare.

 Hemma så är han otrevlig, arg, allting är NEJ! (även bra och roliga saker är NEJ!) Allting är 1000ggr värre hemma innanför våra väggar, men när vi är ute på massa skoj så är detta vardag och förekommer alltid. Det är inte vanlig trots utan han har haft en "negativ" inställning sen han var liten och det har liksom aldrig "gått över" som vissa perioder kan göra. När en uppgift eller sak blir svår så får han panik, börjar gråta som sedan går över till ilska och utbrott. Han har sömnsvårigheter, ropar efter mig på kvällarna och somnar efter 2-2,5 timme. VARJE KVÄLL! Vaknar på natten och vill komma in till mig. Jag är jätteorolig. Vad bör jag göra?

Jag blir ledsen och känner att jag både blir ledsen och väldigt frustrerad!!!

Nu blire det te och en bra film.
Något glädjande är iallfall att Tyresö vann över Malmö med 2-0 :) Jiippi ;)

Godnatt!