" Precis så här är det"
Autism är ett osynligt funktionshinder. Det syns inte på mitt barn att han har autism. Att ha autism innebär att man har en annorlunda utveckling, och man behöver därmed ha ett annorlunda förhållningssätt gentemot personer med autism.
Vanlig fostran etc, fungerar inte på dessa barn, och när en metod inte fungerar, så måste man byta strategier. NÅGON måste ändra på sig, och det är den vuxne som måste göra detta, då det är DEN som har förutsättningarna att göra det!
Vi föräldrar till dessa annorlunda, speciella, underbara, men krävande barn, måste sträcka på oss och inse vilket bra arbete vi gör! När vi lägger oss på kvällen måste vi tänka på allt bra, som vi har gjort för våra barn under dagen som gått. Inte på allt det som vi kunnat göra bättre. Det finns alltid saker som vi kan göra bättre, men man är inte mer än människa och ingen orkar vara på topp hela det vakna dygnen som våra barn kräver. Så, varje kväll när ni går och lägger er - beröm er själva! Glädjs åt att det är just DU som är förälder till ditt speciella, annorlunda, underbara men krävande barn<3
Det är så bra skrivit, så äkta och verkligt.
(Tack orkidemamman,det värmer i mitt hjärta)
När det gäller Liam så märkte jag redan från det att han va liten att något var "annorlunda", att han inte passade in, fick väldigt ofta en stämpel på att vara jobbig, ouppfostrad m.m Det är så jobbigt och svårt när människor dömmer ut ens barn. Nästan så man måste ursäkta sig ibland. Men VARFÖR??? Ingen har rätt att döma min son. Vad är normalt egentligen?
Att han har en diagnos som heter autism är ingen bortförklaring eller undanflykt, det är ett sätt för honom att få hjälp med sina svårigheter, att bli accepterad, förstådd och kanske även respekterad. Det är hemskt hur vårat samhälle är uppbyggt egentligen.
Jag får ofta höra att det är nonsens, att Liam visst klarar av att vara i stora folkmängder, att han visst kan leka med andra barn osv osv Men dom ser inte helheten, bara det lilla just för stunden.
Man behöver anpassa sig och ändra på saker så att han inte får alla misslyckanden hela tiden, det är så mycket av den varan ändå och det gör ont i hjärtat när man tror att man kan sätta samma krav på honom som på lillebror eller storebror.
Just nu är det väldigt kravlöst hemma när det gäller Liam. Kravlöst på den nivån att han inte ska behöva känna misslyckande i allt han gör, den mest enkla lilla sak betyder KRAV för honom. Jag önskar förståelse. Vi bygger upp självkänsla och självförtroende just nu, det är inte lätt då det kan tas ifrån honom på 2 sekunder. han är såå sårbar och skör.
Jag går på föreläsningar, läser massa böcker, fördjupar mig i allt som har med detta att göra. Inte för att gömma mig utan för att förstå, jag kommer alltid att leva med autism, andas autism varje sekund. Det är min son, mitt liv och det är jag som ska se till att livet blir så bra som möjligt för honom.
Jag är stolt och glad över att jag just är Liams mamma och får möjligheten att ta hand om denna fina lilla pojke, han så unik och speciell på sitt egna lilla vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar